Kvinnogrinsens Kärleksbrev

Senast 13.5.2012 skall de som vill charma en av årets "Maajussit" (Bonde söker fru) fatta pennan. Det gjorde naturligtvis Kvinnogrisen också...

Hej alla singeljordbrukare och skogsgödslare!

Jag skriver åt alla er på en gång för jag är perfekt. Som du, är jag också naturvän. Jag älskar att känna fjärilsvingen krossas under mina brännande gummidäck. Granar ska växa så fort att det syns. Djur ska fly, fångas och uppbevaras i uppklonade flockar på 75.000 exemplar. Naturen är som bäst då den susar förbi i 170 km/h.

Du önskar någon att pussa godnatt, någon som "bara finns där" och blåser bort ensamheten. Som en levande död skall jag stå bakom en krukväxt och bara finnas. Du kan känna min tomma blick ständigt i din rygg, och om du glömmer mig, skall jag i ljuset av tv:ns blåa flimmer lägga tyst en hand på din axel och säga "buu!".

Du vill ha familj och liv som fyller dina färdigt inredda rum. Bra, för jag har redan packat in mina 7 tonåringar i minibussen -på en sekund kommer du att "FÅ familj"! Att bygga en kreativ lekstuga är inte riktigt familjeliv så tillsammans hoppar vi över den fasen. Då du efter några år bevisat att du klarar att skydda min passiverade 16-åring från utslagningning får du kanske plantera ditt eget frö i min kruka. Vi sköter det kliniskt med insemination. På basen av din klädstil tror jag att du har mer erfarnehet av det än av "real action".

På din önskelista står också "sportig". Det är tur för jag ser ut som en gående ishockeyhall. Jag har vunnit guld i suomobrottning, tyngdlyftning och bastu-VM. Glöm osportsliga bubbelbad. Tillsammans kan vi bära stockar och flytta stenar.

Jag kan också vara vek som en viol. Med min stomipåse som mellanhand får du riktigt rå om mig och beskydda. En riktig karl kan diska sin kvinnas bajs.

På din lista står att jag ska vara glad, ha en positiv attityd och "ta hand" om mig själv. Efter att överlevt fem rötägg och drivit upp sju arvtagare har jag äntligen hittat livet. Jag är full av ironiska skämt och tonårsvitsar. Säg bara en bokstav så hittar jag på ett snuskigt rim. Och gissa om jag lärt mig ta mig själv med handen!

Vi kommer att bli lyckliga. Som du känner jag att jag är värd det bästa. Jag har jobbat och slitit, jag har stånkat och stönat (oftat fejkat). Du har byggt din gård. Jag har byggt min CV. Du har rätt att skämma bort dig med nya motoriska leksaker och jag har rätt att äta fem påsar chips när jag vill.

Ring mig, annars kommer jag att förfölja dig hela livet och du måste blockera min telefon och ansöka om besöksförbud. Puss!

Detta motsvarar inte bloggskribentens allmänna åsikt om jordbrukare.
En till synvinkel erbjuder Maaseudun Tulevaisuus (mars 2012):

07.05.2012 kl. 23:03

Kvinnogrisens anekdoter

(Kåseri)

Igår promenerade jag längs Eirastranden till Brunnsparken. Det var fullt med folk, solen sken och fåglarna sjöng. Vid båtförvarigen pysslade några gossar med sina aktersnurror. Var är deras fruar? - funderade jag. En av sötnosarna satt så djupt på huk så att halva härligheten, dvs. "skåran" där bak skådade min blick. Jag saktade in och bara njöt av synen. Vackra lurviga kullar som yppigt välvde fram. En annan av körsbärsrumporna fick inte loss en skruv. Jag smålog och erbjöd hjälp. Uppnosigt konstaterade han att han nog klarar sig och fortsatte fumla med skiftnyckeln. "Vet du hur man ska hålla i ett så stort verktyg" frågade jag. "Kyllä!" svarade han. Seså, nu började gossen tappa sin lilla nerv. Jag gillar ju män som blir lite arga, men gick vidare.

Just före Café Carusel blev det allvar. Säkert 50 ensamma pojkar var ute och "motionerade" med sina små brädor. Olika små skutt och trick hade de lärt sig. Det är fint att "killar kan" men var höll papporna hus? Vilken som helst snuskig tant kunde ha krupit fram ur någon skuggig buske! Unga pojkar blir så lätt lurade av att äldre kvinnor. Jag fick ögonkontakt med en av pojkarna. Med en menande blick uppmanade jag honom att gå hem. För hans eget bästa. Och mot skymningen brukar äldre flickorna dyka upp med sina farliga manövrar och ölflaskor.

Vid bar Mattolaituri syntes inte heller många kvinnor. Terrassen såg ut som rena rama mansforsknings-mötet! En av grabbarna stod uppe på en stol och poserade framför en mobilkamera. Hans kumpaner heijade på. Sätter han ut de bilderna på nätet får han skylla sig själv om han blir våldtagen. Kanske är jag gammalmodig, men jag tycker inte att män ska dricka sig fulla. Inte är det heller snyggt när pojkar röker. De börjar lukta, de blir skräniga och skrattar så hysteriskt. Vem vill höra sådant?

På tal om oljud hördes ett annat gossgäng på långt håll. Mc-killarna hade "möte". De stod och skvallrade i kön till glasskiosken. Som tur var glassförsäljaren dam, annars skulle väl kaoset varit totalt. Jag lyfter minsann handväskan för de som jobbar i mansdominerade yrken. Bland män frodas manipulation, ryktesspridning, klickbildning och lögner. Inget för mig alltså. Och att reparera avlopp hör bättre ihop med männens natur.

Överrallt är killarna i vägen. De cyklar framför mig, de tjattrar för högt och bland mina ben rastar de sina hundar. Vart är världen på väg? Varför kan de inte lämna mig ifred?

Men visst är de charmiga också. En man i tunn vit fladdrande t-shirt en sommardag, och hans guldlockar som svajar i vinden... Då spritter det i kroppen! Len nyrakad kind och alla de sagor hans hemliga hårdhet kan berätta. Sedan kommer vardagen. Han kräver min trohet, prackar på mig presenter och guldringar, vill köpa bil och börjar tjata om sex utan kondom - dvs. han vill ha barn. Och alltid vill han ha mer. Mer barn, mer trohet och mer prylar. Det tar t.ex. en evighet att komma iväg på fest. Som kvinna hoppar jag bara i bilen och kör iväg, men pojkar ska alltid kolla oljan, pyssla med vindrutetorkarna, tanka, putsa och fila. Män, de är mysterier.

Det krävs t.ex. mycket lockelse och trix för att hans lilla stolthet skall var med på noterna. Det skall viftas med spets och det skall bubblas med vin. Utan leijonhonornas jaktstrategier är den slak som en vissen rosenknopp. Botox, läppstift och locktång. På denna punkt ger jag allt för att få nedlägga furan i snårskogen. Kanske är det därför man säger att killens hjärna sitter mellan benen. Där är det trångt och alltför mycket logik får inte plats. Kvar finns bara känsligt virrvarr. Men ack ack så ska det vara annars blir livet tråkigt.
 

Åsikterna i novellen är inte bloggskribentens egna.

01.05.2012 kl. 20:05

Skärgården - finlandssvenskarnas sverigebåt

Finlandssvenskar (i synnerhet patrioter) har benägenhet att prata sönder finlandssvenskheten. Nu gör jag mitt försök. Här kommenterar jag några finlandssvenska fenomen -bu eller bää.

Lucia - egentligen helt sjukt!

Både bu och bä. Luciafiguren och luciatåget har hög underlig ritual -faktor och det är faschinerande med underliga ritualer. Då alla upprepar en procedur tillräckligt många gånger får den en meningslös mening.

Skärgården - finlandssvenskarnas sverigebåt

Blåsigt, kallt, algigt, fula båtar, vettskrämda fåglar och slutsålda tomter. För att få rätt äkta-skärgårdssfeelis finns bybutiker fulla med "sommargäster" som tar över hela boden. Deras taxar och snobbiga men totalt okreativa barn i jättestora flytvästar kilar före i kön och dessa perfekta föräldrar tävlar i vem som kan prata om jordgubbar med flest butikshyllor mellan sig.

Tala du svenska? - förlåt

Urk vad jag hatar att få artiga och ursäktande svar som "kyllä minä ymmärrän ruotsia mutta..." eller långa beskrivningar om hur synd det är att alla svenska fallit i glömska och att det nog är fint med två språk. Whattever! Det är ingen vits att rabbla upp ideal om man på samma gång bryter dem.

Radio Extrem - Snusksex och sånt

Kanalen är just så experimentell och kreativ den skall vara. Det finns röster jag älskar och de jag inte kan tåla. Vissa program är skapade med kärlek och omsorg medan andra låter som en söndagsprutt under täcket. Galenskaper, löjliga tävlingar och seriösa analyser. Kanalen är faktiskt helt för bra för att vara finlandssvensk.

Sverige - en ledstjärna

Jag erkänner, kungafamiljen är intressantare än Matti Nykänen. Jag har ingen aning vad Kummeli är, men "Helkväll med Look" har jag sett. Designtorget och Hallongrottan är mina vallfärdsorter. Sverige är alltid steget före så det är bra att ha koll på dem.

Calle Haglund - VEM är det egentligen?

Jag ser honom överallt, han ger ut en tidning om sig själv "Mitt Europa" och han skall symbolisera Sfp:s välklädda framtid. Han har (väl?) varit med i Esbo stadsfullmäktige, startat lifestyletidningen Papper och letat efter en finlandssvensk spurgu i tv. Men är det allt? Han är killen jag skulle fallit för då jag var 16.

Österbotten - Underskattat

Ett ställe att hata och älska. Jag tycker det borde vara obligatoriskt för alla nylänningar att bo minst ett år i Österbotten. T.ex. Esbofamiljer borde skicka sina barn på utbytesår till Purmo, inte till New York! Det vidgar vyerna, på riktigt. Den helsingforsiska rangordningen är inte allt.
29.04.2012 kl. 19:34

Kvinnans livslinje

Prinsessa

Hevoshullu

Pappas flicka

Fan

Emo

Pissis

Slamppa

Någons flickvän

Indiekissa

Isprinsessa

Singel i stan

Gammalpiga

Förlovad!!!

Bridezilla

Mammabloggare

"frivillig" hemmamamma

Lähiöäiti

Frånskild

Yh-äiti

Milf

Livssökare

Puuma

Kulturtant

Ragata

Bullamommo

Martha

Russin

Flasksamlare

Helgon

26.04.2012 kl. 10:53

En orsak att köpa lösgodis

Hemma med baby hinner jag nog ibland pyssla.

Vackra färger, syndigt onödiga, kan rivas av då hungern överraskar.





23.04.2012 kl. 11:53

Jag fattaa int...

Att sallad och örter har krukan med sig
Jag känner mig inte mera jordnära fast jag får krukan med mig och sallad utan kruka möglar lika fort.

Att man ska säga "dela kritstligt" då nåt ska vara rättvist
Genom historien har kyrkan varit orättvis: manipulation, kvinnoförakt, homofobi, slaveri, barnaga, förtryck osv.

Alla små handskrivna lappar i Borgås turistbodar
Rör ej, fotografera ej, förbjudet att ta in barnvagn osv. Jag förstår att de små butikerna i gamla stan varje sommar blir attackerade av klåfingriga turistflockar men är inte varje tursit bättre än inga kunder alls? En butiksägare kan inte ändra mänskligt beteende med sina små lappar.

Hemmaföräldrar som hinner pyssla
Jag lyckas inte ens peta loss reklamtarran från äpplet före jag tar en tugga för till petandet behövs två händer.

Motorcyklar
Otroligt ful estetik, ingen praktisk funktion och irriterande ljud som stör små oskyldiga babysars dagssömn. Vill ni vara tuffa så bestig ett berg!

Folk som skaffar kamphundar
Okej, dom kan vara "världens snällaste" men ändå. I allmänhet fattar jag inte varför folk skaffar hundar som sällskap om de är avlade för annat bruk, t.ex. en husky mitt i stan eller en råttjägare som shoppingkompis.

Varför man inte får vissla efter en kypare
Det tar minst tre timmar att få en kypares uppmärksamhet men snällt och enligt ettikett ska man sitta där och leta ögonkontakt in i det sista. Efter en timme tycker jag man får skrika och kasta av sig alla kläder i raseri.

Tidningars rapporter om Breivik
Dåren svammlar och snackar strunt. Måste vi läsa alla hans tal om västerlandets undergång i detalj transkriberat?

Passiva Facebookvänner
På Facebook ska man vara social, det är hela ideen.

Paranoida internetanvändare
Internet finns för att fritt sprida information. Vill du inte synas ska du hålla dig borta och om du inte vill kritiseras ska du inte skriva.

Vilda åsikter om porr
Ja det mesta är skit men Madonna, hora, burlesque, Lilja 4-ever, simma toppless och "allt finns ju på internet nuförtiden" kan inte blandas ihop i en analsexfixerad röra. De som har flest åsikter har oftast sett minst.

Vad det är för skillnad på "seutulippu" och "koko alue"
Jag trycker alltid på "seutulippu" för jag tror det är billigare.

---

Om du fattar, snälla förklara.
22.04.2012 kl. 11:35

Boo Adult Baa

Min födelsedag till ära har jag pysslat en terapeutisk vuxenmobil, lämplig för lugnande stunder.



http://www.youtube.com/watch?v=bY9b96_VC4U&feature=youtu.be

Mobilen in action.
18.04.2012 kl. 12:51

Jag saknar dig!

Som 32-åring har jag redan hunnit börja sakna. Detta:

1. Simo Vaatehuoneelta hei och blommiga klänningar för 99,90 mark.
Där Vaatehuone fanns i Helsingfors år 1994 finns idag Finlands Louis Vuitton -boutique. En blek ersättare!

2. Bh:n med söm.
Idag är alla hb:n av typen slät underlig skumgummiskål, och skall se bra ut under en t-shirt. Jag har byggt hela mitt kroppsliga självförhållande och jagbild på det att med kläderna på har mina bröst en vågrät "kant". Det ska synas att där finns en bh. Bröst har en horisont.

3. Fotoköket.
Då jag studerade foto i Nykarleby bestod mitt sociala liv av att sitta i fotoköket och vänta på sällskap. Ofta kom någon förbi, för att hämta kaffe eller för att koka kaffe. Det var ingen skillnad om klockan var 9.00 eller 04.00. Då var 80% av livet ett väntande, döda tid och bara hänga eller köpa påskägg efter påsken för att det är kiva.

4. Tiden då alla hade en trådtelefon och det gick att ringa utan att den som svarar ser numret man ringer från. Vi brukade ringa till pojkar som gick på min storasysters klass.

5. Kasnäs före där byggdes hotell och "spa".
Där det förr fanns klippor och skärgårdsnatur står nu snäckformade miniradhus som ska symbolisera levande skärgård.

6. The Crash. Sångaren beslöt att satsa på sina studier i juridik.

7. Citykaniner. Inga kaniner, inga bubin, det är naturens lag.

8. Tiden före Victoria gifte sig med Daniel. Då fanns det ännu hopp. Jag hoppades innerligt att hon skulle komma ur skåpet som gay, trans, vänsterradikal eller på annat sätt normbrytande. Nu blev ju allt precis som väntat. Inga överraskningar.

9. Tarja Halonen.
Jag har redan glömt vad den nya presidenten heter. Seppo, Lauri, Teuvo, Heikki..? Jag minns bara att hans unga fru skriver dikter. Gäsp!

10. Gamla Forum. Ännu har inte renoveringen ens börjat men jag saknar redan känslan av "gammalt köpcentrum". Forum har åldrats med heder. Konstverken står kvar. Det syns att Forum var ett försök i allmän estetisk. Där finns konst och arkitektur, inte bara reklam.
16.04.2012 kl. 20:41

Inga prinsessor får prinsessbehandling

"Prinsessbehandling" är det mest vilseledande ord som finns. Ingen prinsessa behandlas ju så. T.ex. Madeleine är mediatrasa och bilder på henne publiceras utan respekt.

Små barn som lyfts ur badet behandlas ibland som prinsessor. De packas in i varma handdukar och får saft och kex före de ens hunnit öppna munnen. Men mest är det vita män som är dagens sessor. Alla blir tysta då de kommer in i rummet. De får tjänstebilar, bonusar och mer lön än kvinnor (och ännu mer än invandrare.)

I senaste HS Kuukausiliite beskrivs producent Markus Selins imperium. Där existerar inte kvinnor. Han har jobbat som en dåre för att få ihop pengar och nå framgång. Kanske samma gäller Finnairs styrelse. Män jobbar bra ihop. Tryggt utan oliktänkare och nya vindar. Samma trygga spår. Är de inte värda prinsessbehandling om teamet funkar?

Markus Selin kommer alltid hem med nya visitkort i fickan men han hatar det. Han vill bara sitta med sina "egna grabbar" i en kåta och planera filmer.

Klart att kvinnor är bittra! De får inte samma självklara uppmärksamhet. Det finns inte starka kvinnonätverk fyllda med kapital. Vem skall sköta barnen medan hon är ute och hyser frihet?

Jag måste cykla i s-formationer för att passera Musikhuset. CD-bilar som inte fått plats på husets egen parkering står uppradade på cykelvägen. Prinsessorna fick lust att lyssna på symfonier. I sina fina lackskor kan de inte promenera två kvarter. Slipsen kan bli smutsig.

Så kalla aldrig en kvinna för "prinsessa" utan att kolla hur närmaste alfaman får babyservice.

10.04.2012 kl. 17:17

Vuxna ägg är små

Idag har Hufvudstadsbladet "Stort test - påskägg för vuxna". Vuxna ägg beskrivs bestå av mörk bitter choklad. Sötsaker skall njutas till en aperitif. Också marsipan och spritsmak ger äggen vuxenpoäng. Jag säger urk!

Hemma hos oss blir alltid den mörkaste "fina", gråa, torra och bittra chokladen sist kvar i lådan. Det gäller även praliner av märket Valhrona. I denna fråga är jag ickepatriot - choklad skall inte smaka (bara) choklad. Det är som om en kaffedrickare skulle gnaga på kaffebönor då de vill ha en kopp latte.

Dessa sockersnobbar finns överallt och konstaterar "USCH vad det är SÖTT!". Vad hade de tänkt sig, att gräddtårtan skall smaka lax? I Hufvudstadsbladet beskrivs de dåliga äggen för söta, för ljusa, för krämiga och för stora. Det skall vara litet och bittert. Panelisterna förfasar sig över ett ägg som väger 175 g: "Vem kan klämma i sig ett så stort ägg?"

Dylika texter gör att jag vill vara barn för evigt. Hellre god choklad kletad i hela ansiktet än finsmakare. Men vad kunde jag vänta mig? Hbl:s matsida citerar grevinnan Eva Mannerheim Sparre och vintestet presenterar en flaska för 19,62 euro.

I Prismadokumentären "Kun ihminen oppi ruuanlaiton" förklaras att människan är programmerad att äta energirik mat, det är fett vi vill åt. Har dessa söthets- och smörighetshatare alltså tagit ett sidospår från evolutionen?

Eller handlar allt om genus? Tanter bakar söta gräddtårtor med mycket grädde och strössel medan manlig patisseur-eri handlar om molekyler och kakaohalt. Usch vad sött betyder egentligen "usch vad kvinnligt"?

Hund eller katt, vitt eller rött, mörkt eller ljust. Alla har olika smak. Men måste man blanda in status och snobberi? Jag älskar smör! Glad påsk.
05.04.2012 kl. 16:36

Amning - till vilket pris?

Jag läste intervjun med "Kiinteistökuningatar Kajsa", nu gravid, där hon säger att hon inte tänker amma. Orden blev huvudrubrik på löpsedlarna. Med sina förra barn var hon hemma och ammade men denna gång tar hon annan approach.

Nu har jag lyckats amma i 6 månader och jag kan säga att det hittills varit det jobbigaste. Det liksom inte bara automatiskt sprutar mjölk ur brösten. Produktionen måste vårdas och vaktas.

De medicinska aspekterna kan inte bestirdas - det är hälsosamt att amma. Men att proceduren skulle gynna känslan av moderskap och stärka bandet mellan barn och mor. Hmm.

Idag var vår dotter trött. Hon orkade inte amma. Jag gav flaska och fick således tyst på skriket. På eftermiddagen var brösten så sprängfulla med mjölk så det droppade. Jag beslöt att nu blir det bara bröst, ingen flaska. Skrik skrik skrik. Sprattel och vända-sig-bort. Frustrerad satte jag henne skrikande i sittern och gick på time-out till köket. Efter ungefär 100 försök lyckades det.

För mig har amningen skapat ett förhållande till mitt barn som i första hand handlar om matning och näring, inklusive stresshantering, sprattel, skrik och balanserande mellan för mycket skrik (så att man måste ge flaska) och bara "vanligt" skrik som går att vänta in.

Under familjeförberedelser och annan föräldrainfo fick vi förstå att barn som ammas bygger upp ett bra immunförsvar och blir allmänt harmoniska. Som vuxna får de inte lika många sjukdomar. Då jag frågade hur jag ska få mina bröst att producera mer mjölk var svaret att jag bara måste amma mer. Så min kamp, mitt ammande, går ut på att hålla det dåliga samvetet borta.

Så länge jag försöker så gör jag så gott jag kan. Men ofta önskar jag att jag gjort som Kajsa. Med flaska i hand från början skulle jag haft ork och tid att koncentrera mig på annat: gå långa promenader, lära babyn bra sovrutiner och fundera på vem min baby egentligen är.

Brösten producerar inte 120 ml på en gång. Häller jag i henne en hel dos ersättning är hon glad i två timmar, sover lugnt lika länge och ler. Med brösten  hålls hon mätt korta stunder och sover hackigt, hon är ständigt lite hungrig och smågnällig. Jag lika så.

Detta är min upplevelse. Andra upplever det säkert helt annorlunda.
03.04.2012 kl. 20:06

Dålig feelis top 5

5. Att kolla sitt bankbrev och jämföra summan som kommit in på kontot med summan som lyfts från kontot.

4. Att packa ner en halvdrucken vinflaska med skurvkork och 4/6 av en sixpack till en hemmafest och på plats inse att detta är en hemmafest dit ingen tar med egen sprit. Den tiden var förbi för 10 år sedan för alkoholen står ju nedkyld i kylare "vitt eller rött?" . Du känner nästan ingen på denna fest. Alla står färdigt i klickar och bondar med snack om barn i samma åldrar, sommarstuga på samma ö och alla kvinnor klädda i klänningar från SAND börjar redan packa iväg sig hem för att låta männen prata i lugn och ro.

3. När en bil i hög fart passerar så nära att den nästan nuddar barnbagnen och virvlar upp ett megastort moln stadsdamm fyllt av tungmetaller, pollen, söndermalad asfalt mm. och molnet skopas in under barnvagenes sufflett där den dalar ner på babyansiktet och gör min baby lite grå.

2. Att läsa dagstidningarnas diskussionsforum och kommentarer, i synnerhet gällande miljöfrågor och "hen".

1. Att inse hur många som just nu denna sekund utnyttjas eller våldtas, eller dör i aids, malaria, dör i onödiga trafikolyckor, hur många barn säljs som sexslavar, hur många barn som omskärs, hur mycket regnskog som huggs ned, hur många valar som slaktas, sköldpaddors vars äggbon trampas sönder, sommarkatter som överges, kråkungar som skjuts ihjäl av marginaliserade unga män med illegala salonsgevär. Och att inse hur lite jag kan göra oberoende av hur mycket det skrivs om allt detta i tidningarna.

Aaah, kändes skönt att skriva ner det.
01.04.2012 kl. 18:31

Varje regndroppe är design!

I år är Helsingfors designhuvudstad. Det betyder att en vit fallisk påle med temaårets logo på har rests utanför Kiasma. Jag spanar vidare och undrar var gränsen mellan design och vanlig planering går. Folk löser problem. När går processen över i "design"?

Är en gröna strålkastare design eller är det belysning? Är hus design eller är det arkitektur? Är Carl Larsson design, eller konst?

På hemsidan hittar jag alla designårets partners. Alla STORA är med, dvs. Nokia, Kone, Iittala, Blue1, UPM-kymmene, HOK-Elanto osv. Har arrangörerna verkligen försökt skapa något bra, nyskapande, djupa tankar, stora frågor och klurigheter eller har de bara koncentrerat pengar?

Fortum vill satsa på "energidesign" och MTV skapar ett förhållande via design med sina tittare. Tidningshuset Sanoma Magazines skriver att de är design från början till slut och i BMW har design alltid haft ett starkt fotfäste.

Okej, stora projekt behöver pengar och sponsorer. Men kunde inte hela programmet vara mer ..inspirerande? Designårets broschyr i samarbete med tidningen Gloria visar vanliga produkter som jag sett tusen gånger: Iittalas koppar, märkeshandväskor, parfymflaskor och kläder. Dagens huvudbild på hemsidan visar en vy över Kabelfabrikens utställningshall, medan den är tom, och en bild av ett norskt operahus.

Som tur är det nu vår och designåret hinner ännu slå ut i blom. Jag sväljer det urvattnade begreppet design och ser fram emot att få testa kommande prototyper av olika vattenhål i staden. Allt är design.

Vet ni förresten vad en "rottametro" är? Se foto.

29.03.2012 kl. 19:12

Prylarna berättar

Dags att ta paus i stora livsfrågor som t.ex. bantning så här kommer mina favoritprylar!


Min Mac.


Ser ni den gråa pricken lite till vänster från mitten? Det är en nattfäril som landade där år 2005 och fortfarande sitter kvar och "övervintrar".


Vi har fortfarande inte ätit Victoria och Daniels bröllopschoklad.


Ett "luomu" preventinmedel. Flytta ringen fram varje dag så vet du vilka dagar är störst chans att bli gravid.


Mina favoritläppfetter. Vissa dagar är jag Brüno, andra dagar L-world.


På hedersplats står en omformad Barbie. Den kommer från Heidi Lunabbas projekt "Flickornas Slott".
28.03.2012 kl. 12:13

"Big is Beautiful" - Wattever, det är COOLT att vara ful!

För sju år sedan bodde jag i Nykarleby, var singel och vägde sju kilo mindre än nu. Inte var jag så smal då heller men jag hade tid att jogga, rida och cykla. I Nykarleby finns inte så mycket annat än tid.

Mitt bästa bantningsknep är att aldrig bli tjock. För någonstans börjar det, förfallet. Spärren släpper. Njutningen kommer krypande. Först lät jag den stora kärleken ta över med känslor och mys. Av bara farten kom vin, gräddpotatis och cream cheese frosting med i bilden.

Den gamla klyschan säger att upptagna börjar äta för att de inte mera behöver vara snygga och jaga ligg. Så varför störs jag fortfarande av bilringen?

I bokhyllan finns APM, Kukbruk och Fettpaniken men jag vill fortfarande inte ha för mycket hull. Feminister kan också banta. Vi kan också spy, skära oss och låta gubben slå.

Men skulle jag nu byta bort alla kaffeträffar, vinkvällar, laxpajer och frossande på Ravintolapäivät för att få bort 7 kg? Nää! Bilringen sitter där som en ett minne, en souvenir från alla goda stunder. Den berättar att jag prioriterat rätt.

Den stora befrielsen är inte att titta på sitt fläsk och försöka säga att nu har man mer att älska. Befrielsen är att få vara ful, oberoende av vad det finns för utseendeideal. Jag är ful men det är så himla skönt! Bara spralla runt och säga ful ful fuuuul, inte behöva darra med läppennan. Jag blir ledsen av bedjande perfekt sminkade stirrande ögon som säger "duger jag nu?".

Jag hinner inte krossa de västerländska utseendeidealen i detta liv så jag tänker vara ful så mycket jag vill.
27.03.2012 kl. 21:19

Jag är mångsidig kulturarbetare.

Senaste kommentarer

19.07, 17:59Har buu-stämpeln snopp? av frihetenärhär
22.05, 07:01Har buu-stämpeln snopp? av
03.12, 17:47Har buu-stämpeln snopp? av