Muminvärlden, en analys

26.07.2013 kl. 15:20
Det kostar 25 euro att stiga in i "Muminvärlden". Det är lättare att öppna plånboken då kassören talar svensksa. Efter några meter erbjuds nya möjligheter: ansiksmålning 8 euro, muminballong 5 euro, hyra muminkärra 9 euro osv. Den första egentliga attraktionen är mumindalens fängelse.

Efter 33 år av personliga muminstudier tolkar jag Mumindalen som en dekadent men kreativ plats. Det är inte så farligt att hoppa över middagen men då det är fest då är det FEST. I de klassiska muminböckerna finns karuseller, partylampor, fyrverkeri, champagne, djunglar, tigrar, sammetsdraperier och peruker. I Nådendals version finns barrskog och möjlighet att använda sitt S-kort.

Klockan elva börjar muminteaterns föreställning på svenska. Ett ljudband kör igång och tre av muminfigurerna börjar röra sig på scen. Scenografin består av en svajjande fond och tre styroxkorvar som skall föreställa åkerrännor. De stumma mjukisfigurerna flaxar frenetsikt med armarna för att få det att se ut som om ljudet kom från dem. Rösterna har svårt att uttala finlandssvenska ord. Är det här man skall natta sina barn för dagssömnen?

Vi rullar vagnarna vidare in i "Sagostigen". Den påminner om en naturstig på Runsala men i stället för sträckbänkar för motionärer finns vita skyltar med fragment ur sagan om den röda rubinen. Jag märker skyltarna först på slutet. Trots högsäsång är inga andra karaktärer hemma i sina "hem" än häxan. Hon vill inte kramas och en besökare bärs gråtande bort. Morran närvarar som en vaxdocka bakom glas och hattifnattarna som fem vita plastildos, de också bakom glas, inne i en flagande glasfiberkonstruktion.

Det mest färggranna på ön är souvenirbutiken. Den är inredd som en supermarket med pipande band vid kassorna. Vi klämmer på maskotar i alla olika storelksformer och hittar allt man kan önska sig ...utom muminböcker! Under hela besöket ser jag inte Tove Janssons bild eller namn en enda gång. På hemsidan står det att besökare skall reservera en hel dag, helst stanna över natten för det finns så mycket att se. Vi vandrar tillbaka till fastlandet efter ca. 3 timmar.

Före besöket har jag övertygat mig själv om att konst finns för att förändras och nyskapas. Jag vägrar fnysa åt grälla färger (som skär sig med Tove Janssons sofistikerade färgskala), ljusgul Snorkfröken och ljusblås Snork. Så länge barnen har roligt är allt okej! Jag förstår om de som skapat Muminvärlden undvikit kitsch. Men varför denna dysterhet? Det finns inga gungor, studsmattor, klätterställningar eller feststämning. Kunde inte Tofslans och Vifslans rubin glittra lite, vara upplyst så att den ens syns? I TV-serien lyste rubinen så starkt att den syntes hela vägen ut i rymden.

 

Längs Sagostigen.

Jag är mångsidig kulturarbetare.

Senaste kommentarer

19.07, 17:59Har buu-stämpeln snopp? av frihetenärhär
22.05, 07:01Har buu-stämpeln snopp? av
03.12, 17:47Har buu-stämpeln snopp? av