Att lyxa till med fulhet

05.10.2012 kl. 16:01

Regnbågshelgen öppnades med temakvällen "Ful/fin -vem bestämmer?" 4.10.2012 på Kulmakahvila i Berghäll. Sminkör Mikaela Jokinen och konstnär Fredrika Biström hjälpte deltagare att hitta sitt fulaste jag. Efter sminket behandlades temat med diskussion ledd av Ted Urho. I panelen Anne Hietanen, känd från radio och TV, Kim Gustafsson, skådespelare, Sara Eriksson, Astras chefred. och "Helmut Schweinstein" aka Marco Melander, fotograf för studio O. Haapala.

Diskussionen behandlade skönhetens förhållande till makt, ungdomsdyrkan och debattörernas egna erfarenheter av skönhet/fulhet. En gemensam nämnare vara att idealet borde breddas och mångfalden bejakas. Tv-profilen Anne menade att hon ser det som något positivt att hon i tv inte ser ut som en pinnsmal fotomodell och Sara önskade att alla kunde få se precis ut som de vill. Kim undrade varför Teaterhögskolan aldrig tar in elever som väger över hundra kilo och Marco lovade att deras studio ytterst sällan retouscherar sina kunder.

Att världen inte är så bejakande och frisinnad som stämningen igår det vet vi alla. Vad skall vi göra? Måste vi ta tillbaka fulheten på samma sätt som homosexuella tog tillbaka orden "homo", ett tidigare skällsord? Fulhet är det nya beviset på intellekt och intelligens?

I panelen kom det också upp tankar kring varför det inte går att vara ful, fast man vill det. En i publiken undrade också varför runda personer alltid måste vara "glada och goa". Även mulliga kan vara arga. Sara sade att om hon pratar om fulhet blir hon genast tillrättavisad: "nejdå du är snygg".

Under diskussionens gång började jag skämmas. I min hjärna bär jag en skala och på 0,002 sek. kan jag placera en person mellan drop-dead-snygg och hoppa-i-floden-ful. Jag kan även bli förolämpad av fulhet, eller snarare av ovårdat utseende. Varma sommardagar blir jag irriterad på män med enorma ölmagar som går omkring och visar den. Jag hatar också kamouflagemönster, panterfläckar, kepsar med platt brette och tjocka guldkedjor. Jag skulle gärna lova att utseende aldrig påverkar mig eller att jag aldrig tittar på någon "på det sättet". Men ack, jag är inte redo. Mina tankar kan vara så fula.

Ur publiken kom också en kommentar om när och åt vem vi får säga vad vi tycker. Till exempel borde vi låta bli att kommentera barns utseende, både positivt och negativ. Kanske kärnan sitter där? Vi kommer alltid att ha åsikter om mode, smak, smink och stil, men vi borde alltid hålla det för oss själva. Regeln måste gälla både uppflyftande och nedtryckande kommentarer. Inget mer "snygg klänning" eller "snygg frisyr". 

Hur som helst var det underbart att behandla fulhet, konkret. Befriande och spännande. Känslan av att få tala om fulhet var också stark. "Oj nej det blev för snyggt!". Jag märkte också hur lätt och instinktivt mina val gled mot estetik. Scarfknuten måste ju sitta till höger. Nej stopp! Det är för snyggt. Hela tiden var jag tvungen att påminna mig själv om att detta har ett annat mål. Tänk så mycket tid och energi vi i vardagen, varje dag, slösar på att inte stiga över gränsen. Att vara ful är terapi!

FÖRE OCH EFTER -bilderna från fulhets "total makeover"


Anne "too much, hollywoodfru"


Armi "nyckelpigsfärger som trots allt inte accepteras i Sfp annons"


Larrie, "inte tvättat håret på fem veckor"


Sara "solbränna i magenta och hårspray från Tarjoustalo"


Kim "kontorsrotta som supit hela natten (och fått herpes)"


Johan "då drag går fel"

Stort tack till alla som var med!
:D
Kommentarer (2)
Jag tycker ni har misslyckats i fulhetseftersträvan. Så gott som alla blev snyggare ju ;)
ponks17.10.12 kl. 14:36
Hej! Vänligen maila mig på amie.borgar(a)yle.fi. Tack!
Amie02.11.12 kl. 12:46

Jag är mångsidig kulturarbetare.

Senaste kommentarer

19.07, 17:59Har buu-stämpeln snopp? av frihetenärhär
22.05, 07:01Har buu-stämpeln snopp? av
03.12, 17:47Har buu-stämpeln snopp? av